Fyrkantiga klossar i trekantiga hål


Elitklasser är provocerande i mellanmjölkens lagomland Sverige, där ingen får vara bättre än någon annan. Själv kommer jag, när jag hör om folkpartiets förslag, att tänka på hur barn försöker stoppa fyrkantiga klossar i trekantiga, eller för den delen runda, hål för att så småningom lära sig att fyrkantiga klossar passar bäst i de fyrkantiga hålen.

Ungefär så tycker jag att man kan se på skolan och utbildningen.
Alla barn är inte fyrkantiga. Vissa är trekantiga och andra runda. Därför måste vi kunna skapa skolor med alla typer av hål att stoppa barnen i och inte försöka tränga alla barn igenom samma hål.

Vi har idag speciella utbildningar för barn som har särskilda begåvningar inom idrott och musik. Att sådana speciella utbildningar skulle kunna skapas även för barn speciellt begåvade på till exempel matematik är för mig en självklarhet. Likaväl som vi har speciella klasser och utbildningar för barn med inlärningsproblem av olika slag kan vi ha klasser som innehåller barn med särbegåvingar inom ett eller flera ämnen.

Att en individanpassad skola skulle öka klasskillnader och segregering är en befängd tanke under förutsättning att varje skola garanteras de resurser som krävs för att bedriva denna typ av undervisning och att elever till elitklasser provas in och inte kan köpas plats med rika föräldrar som sponsorer. En förutsättning är också att resurser läggs på fler och mer kompetenta lärare och på att återupprätta deras status i skolan.

Ju mer individanpassad skolan blir, desto bättre blir resultatet i andra änden.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Advertisements

4 reaktioner på ”Fyrkantiga klossar i trekantiga hål

  1. Jag kan ändå tycka att det är lite provocerande att man vill satsa på elitklasser samtidigt som särskild hjälp till barn som har det svårt dras ner för att man i kommunerna inte har råd. kanske finns det en risk i att man flyttar resurser till en grupp som redan har det bra till en grupp som inte har det. Däremot om båda grupperna får resurser ser jag egentligen inget emot det.

    1. Det är ju också förutsättningen för hela mitt resonemang – att skolan tilldelas de resurser den behöver för att tillgodose allas behov.

  2. Min högstadieskola hade särskilda klasser för elever som var särskilt duktiga på matematik. I 9:an fick de som låg på en hög nivå inom engelska och/eller matte (även de som inte valt matematik-klassen i 7:an) möjlighet att läsa de ämnena på gymnasienivå. I vuxen ålder gick jag på en folkhögskola som hade nivåindelningar i engelsk-kurserna och matte-kurserna, en vanlig och en avancerad. Så det finns, men bör definitivt utökas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s