Som den naturligaste sak


Han var en av de vackraste unga män jag sett, adressen där jag hämtade honom en av de dyra i staden. Vinterrocken fladdrade oknäppt när han sprang mot bilen. Vännerna satt sedan ett par minuter redan i baksätet och en svag doft av exklusiv herrparfym gjorde honom sällskap när han satte sig  i framsätet. Resan tog tio minuter, inte mer. En vilt främmande människa berättar om sitt liv och Robbie Williams sjunger Millenium. Han betalar med kort och jag läser hans namn, lägger det omedvetet på minnet. Vi ses, säger han och ler när han kliver ur bilen. Doften av hans parfym dröjer kvar resten av kvällen.

Ett år senare. Två alltför berusade kvinnor snubblar ut ur min bil och jag gör mig beredd att köra vidare när en av de vackraste unga män jag sett öppnar dörren. Som den naturligaste sak hälsar vi på varandra och han ber att få bli körd hem. Att jag minns hans adress är så självklart. Tio minuter tar resan, på radion sjunger Robbie Williams Millenium och jag funderar på när en människa passerar gränsen mellan vilt främmande och bekant. Vi blir stående några minuter utanför hans hus, låter ord och tankar fara mellan oss. Doften av hans parfym dröjer kvar i bilen resten av kvällen.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s