Historier utan början


Det finns historier som inte har någon början. Historier som smyger igång utan att man egentligen märker det. De gör liksom inget väsen av sig i begynnelsen men de kan ändå få stor betydelse i livet. Historier som man plötsligt befinner sig mitt i utan att veta hur man hamnade där.

Detta är en sådan historia. En historia om Dig och mig och om hur vi levde, skrattade och grät. Vi gjorde det tillsammans, nästan alltid. Vi var som ler och långhalm, som två tummar i en röv. Bästa vänner var vi och fy fan vad vi alltid skulle vara vänner och aldrig svika varandra. Hur vi hamnade där, när det tog sin början, har jag ingen aning om och det saknar helt betydelse. Din värme, Ditt underbara leende och Ditt hjärta av guld är det som betyder något.

Tiden gick. Vi gled isär, valde olika vägar i livet med sporadisk kontakt utan ovänskap och utan svek. Så blev det, så var det. Två barn senare började vi hitta tillbaka till det vi en gång hade, fast på ett annat sätt, med nya referenser, båda väl medvetna om att det som varit inte skulle bli på nytt.

Det sista vi sade till varandra var ett glatt vi ses. Så där som vänner säger när de skiljs åt för att snart träffas igen. Du skulle på en arbetsresa, ingen lång tur, bara med flyg uppåt landet. Redan när jag hörde om planet som störtat visste jag att Du var död, att det var Ditt plan som störtat. Ändå var jag tvungen att läsa listan på namnen över de omkomna tre gånger innan jag förmådde se Ditt.

M, Du fattas mig. Så in i helvete.

Andra bloggar om: , , ,

Annonser

En reaktion på ”Historier utan början

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s